Eu:s budget
Inför varje aktuellt budgetår inleds en process om hur den nya budgeten ska se ut. EU-kommissionen lägger fram ett budgetförslag. Sedan är det upp till ministerrådet och europaparlamentet att gemensamt besluta om den nya budgeten. Budgeten kan dock inte se ut hur som helst, den måste nämligen passa in i EU:s långtidsbudget som de tre ovan nämnda instutionerna kommit överens om. EU-kommissionen får därefter ansvaret att förvalta den avtalade budgeten. Sedan är det upp till Europaparlamentet och Ministerrådet att kontrollera så att kommissionen följer budgeten.
EU:s budget motsvarar ungefär 1300 miljarder svenska kronor per år. Dessa pengar kommer till den största delen ifrån den så kallade BNI-avgiften som varje medlemsland måste betala. BNI-avgiften är en viss andel av den totala bruttonationalinkomsten i ett visst land. Länderna betalar alltså inte samma summa, utan deras avgift beror på hur stor den totala bruttonationalinkomsten är i deras land. Därför är det ganska naturligt att Sverige som är ett förhållandevist rikt land får betala mer om man ser till antalet invånare än ett fattigt land som till exempel Moldavien.Varje medlemsland måste dessutom betala en avgift som är kopplad till det egna landets moms. EU får även in intäckter från tullavgifter av import från länder utanför EU (Inom EU finns en gemensam tullunion, men för den som vill importera från ett icke medlemsland i EU kan avgifterna bli höga).
Vad går då pengarna till?
De största utgiftspostrarna är hållbar tillväxt och skydd och förvaltning av naturresurser. Det är alltså det som den största delen utav pengarna går till. Med hållbar tillväxt innebär framför allt ett så kallat regionalstöd till de delar eller länder inom EU som är betydligt fattigare än resterande delar utav unionen. Med skydd och förvaltning av naturresurser menas främst det omfattande stöd som EU har till det europeiska jordbruket. Man ger till exempel ekonomiskt stöd för att främja jordbruket och EU har bland annat hjälpt till att begränsa importen från länder utanför EU för att kunna främja jordbruket inom unionen. Förutom dessa två övergripande utgiftspostrar går budgeten även till att finansiera gemensamma projekt som till exempel ett datasystem för brottsbekämpning. Dessutom hjälper EU till med olika EU-stöd till exempel till forskning, miljöarbeten och studentutbyten.
EU:s tankar budget har en hel rad med fördelar. Med hjälp av EU blir det lättare att ha gemensamma projekt och det blir även lättare för privatpersoner att till exempel studera eller forska utomlands. Dessutom får som tidigare nämnts fattigare länder stöd samtidigt som det blir mer ekonomiskt fördelat då rikare länder som till exempel Sverige får betala mer än vad man får tillbaka. Dock kan detta vara en nackdel då det kan påverka vissa rika länder att gå med i EU eller inte. Ett rikt land som till exempel Norge kanske inte lockas att vara med i EU då de kanske vill ha sin förmögenhet för sig själva och inte vill bli fattigare genom att få betala för att de just är rika. I detta exempel är just ekonomin inte den enda orsaken till att de inte är med i EU. Även jordbrukare kan påverkas negativt utav EU. Om bönderna får bidrag och man inte riktigt håller koll på hur mycket man producerar kan det leda till överproduktion inom det egna landet. Detta gör att det blir billigare för fattigare länder att importera, vilket naturligtvis är en fördel i sig. Dock är detta en nackdel för jordbrrukarna i dessa fattiga länder då det blir svårt för dessa att sälja sina egna produkter.